Nu, är doften av framtiden
en lukt man aldrig tagit på
som tränger sig på
Och man gläntar, och väntar
Men vem jag är nu?
Vad lämnar man att rasera?
Vilka tankar är mina att förstöra?
för tiden väntar aldrig på den
som är som jag
Och väntar, och gläntar
på livet utanför
Känslorna är så okända,
som en främlings hjärta
Är det jag nu?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar